Electra kartlägger svåråtkomliga delar av Östersjön

I höstas invigdes Östersjöcentrums nya forskningsfartyg R/V Electra af Askö. Unikt är att fartyget har möjlighet att verka även i de viktiga kustnära områdena i Östersjön. I juni gjorde de svenska forskarna en kartläggning tillsammans med kollegor från Helsingfors universitet.

Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har som uppdrag att synliggöra den marina forskning och utbildning som sker vid universitetet och stödja marin forskning med infrastruktur. En ny och viktig pusselbit i detta arbete är forskningsfartyget Electra.

– Det är ett topputrustat fartyg som verkar i en helt egen nisch, då hon bara sticker två meter djupt och därför kan provta och mäta även i de grunda, kustnära områden som andra fartyg är för stora för, säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum.

relingssnack_50%

Electra i trång och grund passage. Från fartyget kan mätningar i mycket kustnära områden göras. Foto: Henrik Hamrén/Stockholms Universitets Östersjöcentrum

Det var med stöd från Familjen Erling-Perssons stiftelse som fartyget kunde byggas.

– Det var ett fantastiskt bidrag! Att vi i processen kunde ta hjälp av nyligen pensionerade personer från Sjöfartsverket i upphandling av fartyget betydde också mycket, säger hon.

Modernt skepp med den senaste utrustningen

Den drygt 24 meter långa och sju meter breda Electra härbärgerar mätinstrument av yppersta klass. På båten kan tolv forskare arbeta samtidigt, och sex personer kan vid behov övernatta. Fartyget styrs med en joy-stick och kaptenen kan från bryggan vända henne på en femöring. För att hålla fartyget stadigt vid känsliga provtagningar finns ett så kallat dynamiskt positionssystem. Dessutom balanseras Electra av två klotgyros på 700 kilo styck, som snurrar med en hastighet av 3600 varv per minut.

I kölen finns fyra olika slags sonarsystem som innebär att det går att skapa mycket detaljerade bilder av hur havsbottnen ser ut

I kölen finns fyra olika slags sonarsystem som innebär att det går att skapa mycket detaljerade bilder av hur havsbottnen ser ut, både vad gäller ytans form, men även på djupet.

– Att kunna avbilda även i djupled gör att vi kan identifiera gasfickor och andra strukturer, säger Tina Elfwing.

Mätningarna går att följa i realtid från de skärmar som klär långväggen i apparatrummet. Alla mätningar alstrar tillsammans enorma mängder digitala data, och i ett speciellt rum, stort som en walk-in closet, lagras mätdata på ett flertal hårddiskar.

Det finns också möjlighet till bottenprovtagning. Med 500 kilos kraft slår ett så kallat klotlod ner i bottensedimenten och kan med hjälp av provtagningsröret ta upp kärnor på som mest sex meter som avslöjar bottnarnas sammansättning på olika djup. Kärnorna kapas sedan i kortare och mer hanterliga bitar, som tas omhand för vidare analyser.

Stegvis vattenprovtagning

Prover på vattnets innehåll av exempelvis olika närsalter, syrehalt eller mikroplast sker med en provtagningsrosett, som består av tolv 5-litersflaskor. De sänks ner med hjälp av en kran och kan därefter styras separat inifrån båten.

– Vill vi ta ett prov på ett visst djup är det bara att trycka på en knapp för att öppna flaska 1 som då fylls med vatten och sedan stängs. Vid nästa lämpliga provtagningstillfälle kan vi öppna nästa flaska och så vidare, säger Tina Elfwing.

Kranarmen med rosetten kan sedan dras tillbaka in i fartyget, direkt in i ett laboratorium, där proverna tas omhand.

Nu kan forskare istället tänka brett, åka ut på samordnade provtagningar och vi har då möjlighet att tillsammans lägga hela pusslet

I Electras akter finns en så kallad A-ram monterad, som tål fem tons belastning.

– Det betyder att vi kan släpa och lyfta stora planktonnät eller fiskenät, säger Tina Elfwing.

Att det finns möjlighet att utföra så många olika slags provtagningar är en förutsättning för fördjupade samarbeten.

– Förr bokade forskare sina enskilda provtagningsturer. Nu kan forskare istället tänka brett, åka ut på samordnade provtagningar och vi har då möjlighet att tillsammans lägga hela pusslet, säger Tina Elfwing.

vattenprov2_50%

Provtagningsrosetten på väg in i fartygets laboratorium. Foto: Henrik Hamrén/Stockholms Universitets Östersjöcentrum

För att studera bottnar i närbild finns också en liten fjärrstyrd robot som fotograferar och filmar. Att det med hjälp av Electra går att avbilda och provta även i grundare vatten gör att biologer kan kartlägga olika livsmiljöer, som sjögräsängar eller musselbankar.

Samarbete med finska Tvärminne

I början av juni var Tina Elfwing och kollegor från Stockholms universitet ute på en tiodagars forskningskryssning tillsammans med forskare från Helsingfors universitet. Mätningarna skedde med utgångspunkt från den finska fältstationen Tvärminne som funnits sedan 1902 och som ligger nära Hangö.

Att analysera alla insamlade data och prover som då togs tar lång tid men några glimtar från kryssningen går att nämna redan nu. Exempelvis kunde forskarna fånga bilden av både ett nutida vrak och ett vrak från 1700-talet. Med hjälp av sonarsystemen kunde dessa avbildas med stor detaljrikedom.

Att vi nu samarbetar skapar möjlighet att bygga ihop glappet mellan fältnära grundforskning och modellsystem för Östersjön

En av forskarna vid Stockholms universitet kunde också undersöka en teori om att grundvatten tränger ut i kustvattnet. Dessa flöden kan vara viktiga att ha kunskap om för att på rätt sätt beskriva övergödningssituationen i kusten. Med Electras sonarer kunde trappstegsliknande bergsformationer på bottnen kartläggas, vilka mycket väl kan vara bildade av utflödande grundvatten.

Tina Elfwing beskriver hur tyngdpunkten vid Tvärminne ligger på grundforskning och fältarbete.

– Vi är för vår del bra på infrastruktur, modellering och forskningskommunikation via Baltic Eye – att vi nu samarbetar skapar möjlighet att bygga ihop glappet mellan fältnära grundforskning och modellsystem för Östersjön i stora drag. Vi kommer tillsammans att kunna skapa bra kustnära modeller och exkursionen i juni var ett första steg, säger hon.

Insatser som spelar roll

En viktig del är att den nya kunskapen ska kunna utgöra grund för politiker och andra att fatta beslut som på sikt ska skapa bättre miljö i Östersjön. Det handlar exempelvis om hur vi bör fiska för att bevara livskraftiga bestånd, eller vilka insatser i jordbruket som spelar störst roll för att i förlängningen förbättra vattenkvaliteten.

– Ibland hör man argument att ”det spelar ingen roll att vi släpper ut avloppsvatten, det är så stora vattenvolymer i Östersjön så det späs ut till icke-mätbara halter”. Men i trösklade fjärdar blir koncentrationerna höga och utsläpp från avlopp och jordbruk skapar övergödning, säger hon och fortsätter:

 Viktigt att betona att det på bara något år eller två kan gå att se hur vattenkvaliteten förbättras

– Att det tar 50-100 år för att få Östersjön som helhet att återhämta sig låter tröstlöst och det är därför viktigt att betona att det på bara något år eller två kan gå att se hur vattenkvaliteten förbättras och miljön återhämtar sig om man hanterar utsläpp på ett korrekt sätt i de kustnära områdena. Det är också i dessa områden som de flesta människor möter havet.

Genom en rad beslut kan miljön på sikt bli bättre, och här behöver forskningsresultaten nå ut.

– Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet och debatt. När det gäller mikroplast i kosmetika är dessa en liten källa till plastutsläpp, men det är ett sätt för allmänheten att få upp ögonen för hur olika ämnen används och för konsekvenserna för natursystemen i stort, säger Tina Elfwing.

Med Electra som en viktig pusselbit fortsätter Östersjöcentrum att samla in kunskap för att värna den känsliga miljön i och omkring innanhavet.

Tina-Elfwing-intervju

Tina Elfwing

Slutligen, vad kommer namnet Electra ifrån?

– Det är en hommage till Lars Silén, som grundade Askölaboratoriet år 1961. Hans doktorsavhandling handlade om mossdjur, som växer i kolonier som ser ut som tegelväggar, och de heter just Electra, säger Tina Elfwing.

 


Baltic Eye

Baltic Eye är en del av Stockholms universitets Östersjöcentrum och fokuserar på vetenskaplig kommunikation. Här samarbetar forskare, kommunikatörer och omvärldsanalytiker för att utveckla och sprida kunskap som bidrar till att Östersjön ska kunna bli friskare.

Den som är intresserad av havsfrågor kan läsa mer på Sveriges största webbsajt i ämnet, Havet.nu.


Text: Lotta Fredholm

Till fler artiklar