Här utbildas framtidens innovatörer och entreprenörer

Inom ramen för KTH Global Development Hub är målet att skapa utmaningsdriven innovation i Sverige och fyra afrikanska länder. Enligt Jesper Vasell är nyckeln att inse att vi alla är beroende av globalt hållbara lösningar.

Verksamheten som kallas Global Development Hub innebär att Kungl. Tekniska Högskolan, KTH, samarbetar med fyra afrikanska partneruniversitet. Tanken är att ingenjörsstudenter från de olika lärosätena tillsammans ska lösa lokala hållbarhetsproblem i det land där respektive utmaningsdrivna kurser ges.

– Det är viktigt att betona att det inte är frågan om ett biståndsprojekt, utan ett partnerskap. Vi kan se tydlig egennytta med Global Development Hub både för KTH och Sverige, säger Jesper Vasell, föreståndare för KTH Global Developmental Hub.

Sedan projektet lanserades i januari 2017 har sammanlagt tretton afrikanska studenter studerat vid KTH, medan sju svenska studenter pluggat vid Strathmore University i Nairobi. Under vårterminen 2019 reser också sammanlagt fjorton KTH-studenter till Tanzania, Kenya och Botswana.

Dagens unga vill göra skillnad

Jesper Vasell beskriver hur många unga i dag har en annan inställning till utbildning än för ett par decennier sedan.

– När jag gick på Chalmers skulle man börja göra nytta sedan, när man var färdig ingenjör eller forskare. Dagens unga, 24-7 generationen, vill göra skillnad även under utbildningstiden, säger han.

Dagens unga, 24-7 generationen, vill göra skillnad även under utbildningstiden

Det avspeglas i intresset för kurserna inom projektet, som inte bara utgår från verkliga utmaningar utan också syftar till att ta fram verkliga lösningar, inte bara studieobjekt. Utmaningsdriven innovation sker i tre steg – tillsammans med stakeholders (alltså de som berörs) definierar studenterna problemet, tar sedan fram en lösning och som den tredje delen tillägnar de sig kunskap om hur innovationsprocessen ser ut.

– Det går hur bra som helst att lära ut innovation och entreprenörskap, det är inga magiska talanger. Ofta lyfts bilden av att de som tar fram omvälvande innovationer är drop-outs från college, men sanningen är att de flesta framgångsrika innovationer görs av någon med högre utbildning, säger Jesper Vasell.

Träkolskyl kan förbättra landets ekonomi

Ett exempel på utmaningsdriven innovation var hur några av de studenter som läste kursen i Nairobi i höstas fick i uppgift att ”förbättra livet för gatuförsäljare i Nairobi”. Något som försäljare pekade på som ett problem var att bevara färskvaror i värmen. Studenterna funderade på olika kyllösningar, men alla kommer att vara för kostsamma för att kunna användas brett. De landade därför i att skapa ett enkelt kylskåp som drivs av vattenavdunstning och baseras på träkol, likt en klassisk kenyansk jordkällare. Den resulterande träkolskylen innebar att försäljaren kunde bevara sina frukter och grönsaker några dagar extra, utan att de ruttnade i värmen.

Gatuförsäljning i Nairobi Foto: Jesper Vasell

Jesper Vasell beskriver hur en sådan enkel innovation kan skapa en positiv spiral – om varorna håller längre kan försäljaren tjäna mer, barnen i familjen kan gå i skola längre, även flickorna, något som skapar större självständighet. Och att barnen så småningom utbildar sig, får jobb och betalar skatt påverkar hela landets ekonomi på ett positivt vis.

– Det kan jämföras med kostnaden av att sätta ihop ett kylskåp av en plastback, dubbla lager hönsnät och träkol. Att använda sådant som finns enkelt tillgängligt, enligt principen ”gräv där du står”, kallar vi frugal innovation, säger Jesper Vasell.

Globala hållbarhetsmål

En grundläggande del i projektet är att de innovationer som skapas ska bidra till global hållbarhet, vilket innebär att de ska bidra till att uppfylla de hållbarhetsmål som ingår i Parisavtalet. Till 2030 syftar dessa sammanlagt sjutton mål till att globalt uppnå fyra viktiga ändamål: avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa, samt att lösa klimatkrisen.

Att samverka med människor med andra perspektiv innebär också nya sätt att se på svenska utmaningar

Jesper Vasell beskriver detta fokus som ett viktigt skifte. Förr var det ekonomisk tillväxt som skulle lösa alla problem och målet för utvecklingsländer var att uppnå samma välståndsnivå som rika länder i västvärlden. I dag är det global hållbarhet som krävs, vilket innebär att alla länder behöver ställa om.

– Vi var modellen, inklusive alla våra misstag, exempelvis inom energiförsörjning. Nu är vi inte längre målbilden, utan alla länder är på väg till den tredje punkt som är global hållbarhet. Det innebär att vi alla är utvecklingsländer från och med nu, säger han.

Att samverka med människor med andra perspektiv innebär också nya sätt att se på svenska utmaningar. I ett av de projekt som drevs av afrikanska studenter på KTH var exempelvis målet att lära svenskar att behandla vatten som den dyrbara och ändliga resurs det faktiskt är globalt.

– De skapade Stockholm Water Tap, där de bland annat tog fram personas för att på ett tydligare sätt medvetandegöra oss om vår vattenkonsumtion, säger Jesper Vasell.

En outforskad marknad

Enligt Jesper Vasell har svenskar i allmänhet, och svenska företag i synnerhet, en bild av Afrika som en plats härjad av krig, svält och sjukdomar.

– Dessa negativa fenomen finns förstås också, men Afrika är så mycket mer. Exempelvis kommer 80 procent av världens befolkning under 19 år att finnas i Afrika år 2050. Vad betyder det för universitet, arbetskraft, och ökande marknader?

Jesper Vasell säger lite ironiskt att svenska företag tycks anamma taktiken ”vänta kraftfullt” tills marknaden uppstått.

Se Afrika som ett ställe att utveckla produkter idag för att sedan ha ett bra värdeerbjudande redo imorgon

– Problemet är att då är dina produkter inte relevanta där, eller här heller för den delen. Tvärtom bör företag se Afrika som ett ställe att utveckla produkter idag för att sedan ha ett bra värdeerbjudande redo imorgon. Jag är genuint orolig för att våra befintliga produkter är lika otidsenliga som dinosaurier, säger han.

Den finansiella basen för att starta upp KTH Global Development Hub var en stor, privat donation. Men det betyder inte att pengarna från Familjen Erling Perssons Stiftelse inte var välkomna.

– Vi kunde med hjälp av denna finansiering förstärka våra insatser med utbildning av lärare vid våra partneruniversitet och dessutom öka omfattningen av studentutbytet. Vi känner att vi nu står på en bra och stadig grund, säger han.

Ett mål framåt är att inom ramen för projektet skapa fler samarbeten med svenska företag.

– Jag pratade med KTH:s rektor igår och vi ser det som att vi skapar möjligheter för svenskt näringsliv att få ta del av en väg in i Afrika på ett nytt sätt, i samarbete med akademin via studenterna, där företagen samtidigt kan bidra till en positiv och hållbar utveckling – det är inget dåligt erbjudande!

Jesper Vasell.  Foto: Henrik Vasell

Jesper Vasell OM multidisciplinära samarbeten:

I vårt arbete innebär multidisciplinära samarbeten bara fördelar. Men egentligen är det inte bara olika discipliner vi är ute efter, utan grupper som består av personer med olika perspektiv. De team som vi bygger är multikulturella och de bästa kurserna är de som är öppna för studenter från olika håll, exempelvis när vi kan få ihop ingenjörer, några samhällsvetare och kanske en humanist.

Något vi har lärt oss är att det finns stora kulturella skillnader vad gäller relationerna mellan lärare och studenter, där lärarna i exempelvis Kenya har en mycket mer auktoritär roll – studenterna är vana att lärarna presenterar både frågeställningen och svaret. Så går det inte att jobba med innovation, så vi har insett att vi måste utbilda lärarna i hur de ska handleda på ett möjliggörande sätt som stimulerar samverkan.

 

OM Jesper Vasell

Ålder: 55 år

Utbildning: Utbildad civilingenjör och disputerad i datorteknik med inriktning mot datorarkitektur vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Bakgrund: Har arbetat med entreprenörskap och bidragit till att skapa och bygga upp ett tiotal företag, och startade i slutet av 1990-talet Sveriges första privata kommersiella företagsinkubator. Han har också arbetat med olika projekt i Östra och Södra Afrika, bland annat i samarbete med SIDA. Mellan 2010 och 2017 arbetade han vid Chalmers som särskild rådgivare inom nyttiggörande och innovation, och byggde upp  Chalmers innovationskontor.

Gör: Sedan 2017 föreståndare för KTH Global Development Hub.

Bor: ”Med familjen i Nairobi, Kenya, åtminstone fram till juni 2019”.

Det driver mig: Jag vill vara med och bidra till societal impact, alltså positiv samhällspåverkan.

Fritid: Fotografering. ”Det är ytterligare ett skäl till att bo i Afrika, det finns bilder överallt”.

 

KTH Global Developmental Hub

De globala hållbarhetsmålen

 

AV LOTTA FREDHOLM

Till fler artiklar