Hon synliggör de ekonomiska aktörer som påverkar miljön

Med hjälp av nyskapande metoder och samarbeten mellan olika professioner har Beatrice Crona och hennes kollegor tagit fram resultat som kan leda till mer hållbar användning av naturresurser. Exempelvis har de visat vilka företag som har makt över jordens fiskeresurser och hur ekonomin bakom skogsskövling ser ut.

För första gången är vi människor en global aktör som är med och påverkar jordens framtid, på gott och ont. Denna tidsålder har kommit att kallas Antropocen, en biosfär formad av människan. För att förstå, kartlägga och värdera denna påverkan behövs nya, vetenskapliga angreppssätt.

– För att koppla ihop ekonomi med biosfären behöver nationalekonomer samarbeta med forskare från naturvetenskapliga forskningsområden, säger docent Beatrice Crona, ledare för programmet Global Economic Dynamics and the Biosphere som stöds av Familjen Erling Perssons stiftelse.

Tre olika teman

Beatrice Crona beskriver hur programmet i dag är inriktat mot tre huvudteman. Ett handlar om att i makroekonomiska modeller ta hänsyn till tröskeleffekter i flera olika globala planetära processer, inte bara klimatförändringar, för bättre förståelse av vilka policyalternativ som står till buds.

– I dag finns sätt att exempelvis beräkna ”social cost of carbon emission”, alltså kostanden för att släppa ut koldioxid, men vi ville få in även andra storskaliga planetära processer i de makroekonomiska modellerna. Det som kännetecknar dessa processer är att de oftast inte är linjära, utan tvärtom har tröskelvärden, som när de uppnås gör att hela systemet tippar, säger hon.

Ett annat tema anknyter till handel med marina resurser. Här ingår att studera konsumentbeteenden, men även att kartlägga hur de globala marknadsstrukturerna ser ut.

– Det finns förvånansvärt lite forskning om detta i dag, så här finns mycket att göra, säger Beatrice Crona.

Det tredje temat är ett helt nytt forskningsfält som fått namnet ”Earth System Finance”, vilket innebär att ta reda på hur den finansiella sektorn är länkad till biosfären och även hur dess påverkan sker.

– Gemensamt för alla dessa tre teman är att de kräver interdisciplinära angreppssätt. Eftersom det inte fanns någon klarlagd, vetenskaplig metod att använda har vi arbetat explorativt och tagit fram egna angreppssätt genom att kombinera existerande metoder, säger Beatrice Crona.

En handfull fiskeföretag kan visst påverka

Ett exempel på nya metoder är deras uppmärksammade forskning som kartlade hur ett fåtal fiskeföretag visade sig ha mycket stor makt. Att ta reda på vilka företag som bestämde över vilka fiskbestånd tog lång tid. Beatrice Crona beskriver hur två av hennes kolleger reste runt i världen, träffade företrädare för fiskeföretag och samlade in data.

Fiske i Guandong, Kina

Fiske i Guandong, Kina. Foto: Patrik Henriksson

– Det finns ingen samlad databas över detta så de var tvungna att ta fram alla fakta själva, ett grovgöra som tog ett år. Det vi kunde se var att en tiondel av företagen hade makt över 38 procent av fiskenäringen, en enorm maktkoncentration, säger hon.

Det visade sig att 13 aktörer hade makt över nästan 20 procent av det sammanlagda värdet av alla marina matresurser, det som i dag kallas ”sjömat”, efter engelskans ”sea food”.

– Vi kallade dessa företag ”keystone” företag då de har makt över de mest värdefulla fiskebestånden i världen, säger hon.

De publicerade sina resultat i vetenskapliga artiklar och fick uppmärksamhet i internationell dagspress. Beatrice Crona beskriver hur maktkoncentration även kan betyda en möjlighet att påverka utifrån.

– Fiskeföretagen sa att ”vi vill göra något mer konkret för att förhindra ett icke-hållbart fiske”. I nära samarbete med Stockholms Resilience Center samlade mina kollegor åtta företagsledare till ett möte med våra forskare. Med utgångspunkt i våra forskningsresultat kunde de då enas om åtta principer för att samarbeta för att förbättra hållbarheten, säger hon.

I juni 2017 kommer forskare och företag att fortsätta diskutera hållbarhet vid en FN-konferens om havsfrågor i New York.

Icke-grön ekonomi styr över naturresurserna

Beatrice Crona beskriver hur det inom finanssektorn finns en rad vedertagna sätt att stödja hållbarhet. Ett sådant är att ”av-investera”, på engelska ”divest”, vilket innebär att inte stödja företag som exempelvis släpper ut mycket koldioxid. Ett annat grepp är att företag kan ge ut så kallade ”green bonds”, gröna obligationer. Dessa går att köpa för att finansiellt stödja en hållbarhetssatsning som företaget gör inom ramen för ett specifikt projekt, som kan vara att öka energieffektiviteten i en viss sektor. Men de pengar som på detta vis har en grön koppling utgör en mycket liten del av den totala ekonomin.

– Om man tittar på hela finanssektorn utgör gröna initiativ mindre än en procent av alla pengar som flödar i systemet. Det innebär att mer än 99 procent av alla pengar i världen inte har något med grönt att göra och det är därför dessa pengaflöden som egentligen påverkar hur det ser ut för fiske, skog och så vidare, säger Beatrice Crona.

Finansiella aktörer råder över skogarna

I ett projekt studerar forskarna därför tre olika skogsområden – Amazonas, skogarna i Ryssland och skogarna på ön Borneo – för att förstå hur de icke-gröna finansiella flödena av kapital påverkar förmågan hos dessa storskaliga skogs-ekosystem att fortsatt stabilisera världens klimat.

– Vi har redan i dag över 450 miljondelar koldioxid i atmosfären och mycket tyder på att vi inte kommer att kunna klara klimatmålen, utan kommer att få en temperaturhöjning med minst två grader. Därför behöver vi dessa skogar för att buffra den klimatförändring som kommer, säger Beatrice Crona.

För att kartlägga situationen har forskarna analyserat vilka finansiella aktörer som har makt över skogarna, genom att studera vilka aktieinnehavare som har makt över skogsföretagen. Sådan makt kan sägas vara reell när en aktieägare kontrollerar tre procent eller mer av aktierna.

– Något vi kunde se var att när det gällde exempelvis Amazonas var att företag som producerar biffdjur och sojaodling var hotet mot skogen, men det visade sig också att den finansiella makten var mycket koncentrerad, säger Beatrice Crona.

Resultaten är ännu ej publicerade och kan därför inte i detalj redovisas här, men det gick exempelvis att se att en handfull finansiella nyckelaktörer fanns representerade som aktieägare i de största företagen som avverkade i alla de tre skogsområdena.

– Att vi tydligt kan identifiera dessa finansiella aktörer gör att vi har tagit ett första steg till att starta en diskussion för hur de ska kunna verka för minskad avverkning och bättre biodiversitet, säger hon.

Fritt stöd viktigt för innovativ forskning

Enligt Beatrice Crona har stödet från Familjen Erling-Perssons Stiftelse lagt en ovärderlig grund för den framgångsrika forskning som bedrivs inom programmet.

– Vi arbetar med outforskade sätt att angripa olika problem, något som gör det svårt att få medel från traditionella anslagsgivare – där är det viktigt att ha en tydlig plan för hur man ska gå tillväga. Här har vi istället fått medel som möjliggör ett innovativt angreppssätt som baseras på kreativitet och frihet. Genom att bryta normer och tänka utanför ramarna går det att nå banbrytande resultat, säger hon.

OM Beatrice Crona

Hon leder sedan i maj 2013 forskningsprogrammet Global Economic Dynamics and the Biosphere vid Kungl. Vetenskapsakademien. Hennes bakgrund är inom marinekologi som hon, sedan mer än tio år tillbaka, kombinerar med olika samhällsvetenskapliga angreppssätt. Hon disputerade i systemekologi vid Stockholms universitet, med en avhandling om mangrove-ekologi, marina kustsystem och hur bättre förståelse av sociala nätverk är nyckeln till hållbar förvaltning. B_Crona_100

Åren 2007-2008 gjorde hon postdoc vid Arizona State University där hon bland annat studerade interaktionen mellan vetenskap och policy för förvaltning av naturresurser. Väl tillbaka i Sverige igen arbetade hon som docent vid Stockholm Resilience Centre, SRC.

Hon ingår även i en Lancet Commission, en specialkommission som ska sammanställa forskning för att klargöra hur det går att definiera och verka för att producera mat som är både miljösmart och hälsosam. Det är en del i ett stort initiativ av Stordalen Foundation kallat EAT, där hon är en av de vetenskapliga rådgivarna inom ramen för EAT-SRC samarbete.

Beatrice Crona OM multidisciplinära samarbeten

Tvärvetenskapliga samarbeten kräver tre saker: tid, tillit och resurser. Det tar tid att skapa den tillit som krävs mellan forskare från olika områden, något som kan göras exempelvis via work-shops där man träffas och samlas kring olika, konkreta frågeställningar. För detta krävs resurser, men resultatet kan bli extremt produktivt.

Text: Lotta Fredholm, Foto sidhuvud: Lotta Fredholm/Regnskog på den malaysiska sidan av Borneo

Till fler artiklar